Fifty shades of grey är på tapeten i och med biopremiären, och det är nog en stor deal för det är första gången jag har haft problem att hitta en föreställning med lediga platser i Helsingfors.
Jag har ögnat igenom böckerna och skrattat förtjust åt hur komiskt dåligt skrivna de är, och är nu häpnad över att en Twilight fan fiction kan bli så stor så den får sin egna film!
Det tycker jag säger ganska mycket om tiden vi lever i, på gott och ont.
Filmen i sig är ganska medioker, snyggt filmad, och Dakota Johnson gör ett fantastiskt jobb som får filmen att bli uthärdlig.
Dom har verkligen gjort sitt bästa för att göra filmen bättre än böckerna, och lyckas ganska bra, visst lyser ofta den hemska texten igenom men det blir mest ganska roligt.
Det intressanta är hur alla som inte läst böckerna eller sett filmen helt plötsligt blir moralens stora krigare och skriver krönikor i spaltmeter som berättar hur hemsk filmen är och hur den förstör våra ungdomar!
Nu kommer alla "bli programmerade att söka upp destruktiva förhållanden" och "män lär sig hur dom ska vara för i förhållanden". True story! Folk skriver sådant och alla delar så den så passiv aggressivt att man ständigt hör ljudet av snörpande läppar i bakgrunden.
Det är så fascinerande att alla moralens vita riddare har satt sig på så höga hästar att dom ser alla andra människor som små dumma myror som måste räddas från ondskan!
Dagens "ungdomar" som hjälplöst blir programmerade att genast söka upp destruktiva förhållanden med supermiljonärer är antagligen ganska mycket smartare än ni själva.
Om ni tar ett steg tillbaka och tänker efter så inser ni ganska snart att ni är just dom där människorna som skrek att rockmusik kommer korrumpera alla, eller att tv spel bara skapar mördare.
Unga människor är inte dumma, de är intelligenta, kritiska, och kan helt själv underhållas av en dålig film och sedan filtrera att det var just en film utan era skyddande vingar.
Vi har ändå överlevt teater, radio, film, tv, tv spel, och så vidare. Kanske så att Elvis roterande höfter har lämnat ett visst ärr i våra föräldrar, men de tog sig igenom det och lyckades uppfostra er ändå!
Så hoppa ner från hästen, ta en titt omkring er och låt människor avnjuta sin dåliga underhållning om de vill. Ni räddar ingen, men om det känns bra att sitta i ring på era höga hästar så sitt för all del där och tala om för varandra hur bra värderingar ni har och hur kränkta ni är. Men förminska inte andra människor genom att tro att de är för dumma för att kunna se en film utan genast förfalla!
(Jag tror inte Oskar kommer läsa ända hit)
